Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hadsji-Murat - 4
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
mig,» sade Hadsji-Murat, vändande sig till den,
som höll på att släcka elden.
Detta var tjetjentsern Gamsalo. Han gick fram
till manteln, tog en bössa i fodral, som låg där,
och gick stillatigande till kanten af gläntan åt det
håll, hvarifrån Hadsji-Murat kommit. Efter att ha
stigit af, tog Eldar sin häst och Hadsji-Murats
häst och band dem vid hvar sitt träd med
hufvudena högt sträckta, hvarefter han liksom Gamsalo
med bössan på axeln ställde sig vid andra kanten
af gläntan. Elden var släckt, och skogen föreföll
icke längre så svart som förut, och på himlen
lyste stjärnorna ännu, fastän svagt.
Efter en blick på stjärnorna, på Plejaderna,
som redan kommit upp på halfva himlen,
beräknade Hadsji-Murat, att det var långt öfver midnatt,
och att tiden längesedan var inne för den nattliga
bönen. Han frågade Khanefi efter kannan, som
alltid togs med i sadelsäcken, kastade öfver sig
manteln och gick till vattendraget.
Efter att ha tagit af sig om fötterna och
förrättat sin tvagning, ställde sig Hadsji-Murat på
manteln, satte sig sedan med benen i kors, stoppade
fingrarna i öronen, blundade och läste, vänd mot
öster, den vanliga bönen.
Efter att ha läst sin bön, återvände han till
platsen, där sadelsäckarna lågo, och efter att ha
satt sig på manteln med armbågarna stödda mot
knäna och sänkt hufvud, försjönk han i tankar.
Hadsji-Murat hade alltid trott på sin tur. Vid
hvarje företag var han på förhand fast öfvertygad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
