Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hjärtat klappade oroligt vid minnet af alla de
förskräckliga detaljer jag hade sett och hört. Och liklukten var
så outhärdligt svår. — Den var det värsta jag någonsin
kännt. Kväljande. — Outhärdlig. — Det var en
förfärlig tanke, att människans härliga kropp skulle bli så
ful, skulle sprida en sådan stank efter döden. Afven
jag skulle ju en gång dö. Äfven jag skulle då...
Jag reste mig och slog upp tältduken ett slag för att
få in en smula frisk luft. Jag trodde, att jag skulle
kväfvas.
Flykten från de härjade distrikten
Men det hlef inte bättre utaf att luften fick komma
in, utan snarare tvärtom. Och förresten var den saken
ju ganska förklarlig. Minst hundratusen människolik
och tusen sinom tusen kadaver efter hästar, åsnor, getter,
hundar, kattor och andra djur lågo ju rundtomkring
under ruinerna. Och där lågo nog säkert lefvande
också. Stackars lefvande, — stackars, stackars olyckliga
lefvande!
Det måtte vara öfvermåttan gräsligt detta, att
begraf-vas lefvande. Gräsligare än någon af dem, som varit
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
