Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 10. Vraket - Vad Arbetar-Sverige fått ärva
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hela dess till bottnen gående omdaning, det avspeglas
så tydligt man kan begära i dess städer och deras
nutida förhållanden.
I dem som på alla Guldkustens andra livsområden
ser man nämligen demokratiseringen marschera fram
och Arbetar-Sverige omforma alla förhållanden.
Och sammanhanget för städernas del kastar ljus
över de andra områden, vi här ha resonerat lite om.
Vad som kanske allra mest utmärker dem är
nämligen tre till synes oförenliga saker. Dels en stark
emigration, dels en oerhörd nybyggnadsverksamhet
och dels stillastående folkmängdssiffror. Det verkar
ju gåtfullt, att trots emigrationen bygger man nytt
och kan behålla en stationär folkmängd, till och med
något litet ökande.
Ja, det skadar kanske inte att titta lite på saken.
Jag hörde i Sundsvall uppges, att bara i fjol skulle
på sju månader nio av stadens största skattebetalare,
representerande ett skatteunderlag av sammanlagt 4
millioner, ha avflyttat till Stockholm — vårt aktuella
U. S. A., som jag redan sagt.
Och man tillade:
— Det är bankdirektörer och ämbetsmän, som
numera regera stadens kommunalpolitik, ur rena
banksynpunkter. Det vill säga, inget företag söderifrån
får köpa mark i staden till olika anläggningar annat
än mot kontant betalning. Följd: att Härnösand,
som länge följt samma politik och därför i
decennier stått stilla, nu får allt det, som Sundsvall ej
vågar ta, och därför börjat gå framåt.
237
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
