Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5. Jobbar-Sverige - Rationaliseringens sociala och nationalekonomiska innebörd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ferna bo i anrika slott med underbara parker
omkring o. s. v. Det skulle måhända skada svenska
industriens prestige och därmed strategiska ställning
vid uppgörelser och avtal, om de industriella
stormaktsgubbarna skulle tas emot i något liknande
bondgårdar. Det skulle ge intryck av barbari, av
brist på civilisation och omdöme. Dessa
chefsbostäder få kanske betraktas som icke mindre
viktiga instrument och vapen i den stora internationella
konkurrenskampen än moderna sodaugnar, moderna
arbetarvillor, moderna "Konsum", modern hygien på
industriplatserna. Man får dessutom kanske också
räkna med, att befälet på dessa platser måste leva
mycket isolerade. Familjen har föga tillfälle till
umgänge och förströelse, det är långt till städer, och de,
som finnas, äro små. Det finns ej teater, ej museer,
ej musik. Och här beröres ett alldeles speciellt
problem: kvinnorna, fruarna inom industrien.
Männen ha överfullt med arbete, som de älska och gå
upp i, men fruarna känna sig ensamma och
övergivna. Detta problem har stötts och blötts i
oändlighet. Kanske ligger det en lösning i chefsbostäderna:
fruarna få ha väninnor som gäster, det blir lite
omväxling.
Kort sagt: dessa chefsbostäder ge en speciell
karaktär åt Guldkustens industriplatser, som icke får
förbises, och spela säkerligen en betydande roll i dess
kulturella historia. Och ingen av dessa bostäder kan
som läge, placering och i monumentalitet mäta sig
med Husums. Den är inkomponerad i topografien
9. —
Nordström, Sveriges Guldkust. I.
129
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
