Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 2. Koncentrationslägret i Lycksele - Norrlänningarna ha kvar sin gamla självkänsla, men
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
från 92,000 till 114,000 hektar. Under perioden 1927
—32 ökade den genomsnittligt med 1,600 hektar om
året, under senaste 5-årsperiod har den ökat med
i runt tal 1,200 per år.
Jag tänkte på alla de små eländiga jordbrukarna.
— Blir det större enheter, då, inom jordbruket?
frågade jag. Och hur går det med de små? Är det
någon idé att bibehålla dem i det nu iråkade läget?
Han svarade torrt:
—• I den mån, som vi i detta län icke kan, genom
nyodling, öka de små brukningsdelarna, blir frågan
aktuell om att sammanslå dessa s m å. Det
är en ekonomisk lag, som vi ej torde komma ifrån.
Det hägrade alltså större jordbruk.
Han såg på mig och tillade, alltjämt med handen
tungt i bordet:
— Man kan emellertid våga det uttalandet, att
man inom statsstyrelsen är rädd för en alltför snabb
expansion här uppe, som kunde hota
sydligare delar, och därför gör man
motstånd mot Norrland. Exempel på den saken
just nu är motståndet mot stöd åt Lappmarkens
jordbruksutveckling, speciellt med hänsyn då till det just
nu viktigaste: mejerirörelsen.
Jag drog mig vid dessa ord till minnes några ord,
som jag under jordbruksresan 1930 fick riktade till
mig i Blekinge och Skåne av deras stora
blomster-och trädgårdsodlare.
— Den dagen, sade man, då norrlänningarna med
sin klara luft, sin rika sol och sin tillgång på billig
39
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
