Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kvinnan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
småstadsborna i Sydfrankrike tro gå i sele
framför våra droskor.
— Säg mig, sade skalden, hurudana äro era
blonda kvinnor? Kanske de kunde skaffa mig en
sensation?
— Tja! Men tillåt mig undra om ni inte är
en snobb! Hur gammal är ni? Kanske jag är
indiskret?
— 21 år — det bör räcka!
Plötsligt hördes från bordsändan prins
Karageorgevitschs blyga röst:
— Jag är jämnt dubbelt så gammal.
Den lille skalden ignorerade prinsens replik
absolut. Han rynkade sina ögonbryn och sade:
— mr Engström, ni har kallat mig snobb!
— Monsieur, sade jag, jag frågade bara, om
ni var snobb — — —
— Ett ögonblick, sade prins Karageorgevitsch,
nu passerar mr Gould med madame!
Den långa svarta kvinnan närmade sig följd
av mr Gould. Hon gick först med ögonfransarna
vilande på kinderna. Mr Gould gick efter, litet
stapplande i sina blanka skor och trevande i sin
vita sidenväst. Antagligen efter de amerikanska
millionerna.
— Detta var alltså vad ni menar med kvinna?
frågade jag skalden.
— Såg ni inte hennes ögon? replikerade han.
— Nej, hon vågade inte visa dem.
— Nå, där har ni kvinnan? Era blonda slå
ut ögonen som solfjädrar, våra mörka äro
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
