- Project Runeberg -  Piraterna på Gula floden /
86

(1933) [MARC] Author: Axel Kerfve
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII. Mästerskytten Kurt, och ett nattligt angrepp

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

8G

AXEL KERFVE

sa’ jag Pat 0’Brien, som annars har namn om mig,
att inte -vara bortkommen i att träffa målet.

Artigheten bekräftades med ytterligare ett handslag.
Kurt hade träffat en förstående vän, som nu hördes
tillägga:

— Alltså, ni mr Lagerberg tar verandan. Karlarna,
som kommo hit med er, ligga i sampanen, så inte den
åker samma väg som en del varor här nu senast. —
Jag för min del skall bara göra en liten rond. Klockan
är nu närmare tio. V aktbytet för er blir alltså klockan
ett i natt.

Han vinkade med handen och försvann.

Willy såg något bakom ut. För honom hade inte
kvällen varit vidare angenäm. Med en kort nick drog
han sig tillbaka till det åt honom och Kurt anvisade
rummet, där en av de tjänande gulingarna ställt allt
i ordning och där en liten lampa spred ljus i dunklet
så gott den förmådde.

Stämningen för Willy var rätt kuslig. Ilan ångrade,
att han inte absolut motsatt sig att följa med till denna
tydligen mycket oroliga ö. Och därmed blåste han ut
lampan och somnade ett par minuter senare.

På verandan runt kring huset gick Kurt försänkt
i tankar på dagens upplevelser och vad de redan skänkt
honom.

Troligen skulle det inte bli något mer. Allt låg
där så tyst som i graven, och tiden blev oändligt
lång. Äventyr hade han sökt, och äventyr hade han
visserligen redan fått vara med om. Men det var ändå
inte detsamma som vad han hört kaptenen på ångaren
Canton berätta. Ingen dust med flodpirater, hung
hut-zer, som de här kallades. En dans med dylika skulle
sätta spets på det hela. Först då trodde ban sig kunna
på skärpen pröva sina krafter. — Tydligen -voro de
mycket förslagna och ytterligt djärva. Ty annars hade

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 05:32:05 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/gulafloden/0090.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free