- Project Runeberg -  Piraterna på Gula floden /
59

(1933) [MARC] Author: Axel Kerfve
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Vilken var modigast?

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

PIRATERNA PÄ GULA FLODEN 59

att göra. Men säkert blev ingen mer förvånad än den
där köpmannen själv, då den unge mannen tog honom
På orden och bara begärde att få ett lämpligt
provlager, så skulle han starta över gränsen vilken dag som
helst. Något modigare, ja, rentav dumdristigare kunde
man i Aden och på den turkiska sidan inte tänka sig.
De arabiska stammarna där borta betraktades mest
som halvvildar, och kända voro de för att inte lägga
fingrarna emellan, då det gällde intrång av främlingar.
Men unge Williamson höll i sig. — Han hette så
På den tiden, men är sedan och numera mest känd
under det arabiska namnet Haji Abdullah. — Det
visade intresset och modet kom köpmannen att en
dag göra slag i saken. Med lämpligt provlager
fördes den unge mannen sjövägen från Aden till den
närmast belägna arabiska kuststaden Haura, där han
dock genast vid landstigningen skulle bli mottagen på
ett sätt, som gång på gång bragte både honom och
hans lager i högst fatala förhållanden. Det slutade
med att han tillfångatogs av en stam beridna
strandrövare, och sedan hörde man inte av honom i Aden
På långliga tider, således precis den utgång, som man
kunnat vänta sig. Att hans liv under denna tid ofta
hängde på ett hår, kan man lätt förstå. Men såld som
slav åt en mäkta rik och myndig slieik inne i landet
visade han sig ofta rentav oumbärlig med sitt kloka
förstånd och sina förslagna idéer. Varför det inte
dröjde, innan sheiken, hans herre, korade honom å
sin egen stams vägnar till s. k. zimmi, en fri man
°ch arabs jämnlike. Det var nu han antog det
arabiska namnet och för sin arabiska välgörares
räkning började driva hästaffärer, varmed han hunnit
ganska långt i färdighet, då hans herre i en nattlig
träffning mot en fientlig stam satte till livet. Enligt
koranen var emellertid en zimmi okränkbar. Han kunde
i sina ärenden få färdas vart han ville, blott han inte

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 05:32:05 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/gulafloden/0063.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free