Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Det mystiska brevet, och flickan som försvann
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
som möjligt och skulle just glida ned till sin och mr
Clarks gemensamma hytt under poopen — mellan
flickornas hytt och herrarna Browns — då han åter
tvärstannade vid att se dörren till de franska damernas
hytt på motsatta sidan i gången slås upp och i denna
visa sig — mr Clark!
Detta var verkligen något oväntat. Nästan
instinktivt blev Kurt stående mot den kolmörka fonden, dit
lampskenet från gångens magra takbelysning säkert
inte nådde mer än mycket svagt. Och ljudlöst gled
han så ännu en gång ut på däcket. Därvid hade han
så när tumlat över ända på en kropp, som nästan
krypande rörde sig kring den nyss omtalade pooplejdaren,
en kropp, som vid skenet av Kurts ficklampa visade
sig vara kinesen!
I samma ögonblick stod det klart för Kurt, vad
kinesen letade efter. Det kunde gärna inte vara något
annat än brevet, som han kort förut mottagit av den
franskryska teaterdamen bland båtens passagerare, den
av dem, som sades vara gift med den av italienarna,
som vid några tillfällen ombord visat sig sitta inne
med verkliga jättekrafter; och som sannerligen nog inte
skulle vara lätt att taga ett nappatag med om så skulle
påfordras.
Denna tanke ledde Kurt att taga saken med större
försiktighet. Frågade han kinesen vad denne letade
efter så grundligt, men så gott som i kolande mörkret,
skulle han helt visst få höra, att det var efter ett
tappat brev. Lämnade Kurt detta ifrån sig — vad skulle
sedan ske? Han kunde därmed utsätta sig för
misstanken att ha fått kännedom om ett uppdrag, som av
vad han redan erfarit kunde vara av hemlig natur.
Visserligen var det kinamannen, som här bar den
egentliga skulden genom sitt slarv. Men obehagen kunde
nog också drabba upphittaren.
Längre hann inte Kurt i denna sin obeslutsamma
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
