Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Det mystiska brevet, och flickan som försvann
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
en kväll av sin medspelare ett nyp under hakan, en
s. k. uppercut, men gav ögonblickligt svar med en stöt
i bröstet, så att både kamraten och stolen kantrade.
Och så blevo också dessa borta över ett dygn under
däck i sina kojer. Stewarten menade, att båda
mycket väl kunde vara ett par äventyrare — och deras
damer likaså för den delen. Man gjorde nog bäst att
se upp med sina tillhörigheter, innan detta herrskap
skulle gå i land. Kurt meddelade detta åt unge
William, och båda lovade sig att se noga upp.
Hunnen så långt på resan, tyckte Kurt, att det
började arta sig. Han hade mitt i den annars
betydligt trista enformigheten fått något att inrikta ett mer
vaket intresse på. Det kunde ju bli till något alldeles
extra, något i vilket han själv med eller mot sin vilja
skulle komma att spela någon roll. I alla fall — nog
skulle han hålla både ögon och öron på spänn. Dock
förargligt att kvartetten inte talade engelska utan sins
emellan bara italienska, som Kurt inte begrep alls. Men
alltmer närmade man sig den första stationen, Port
Said och Suezkanalen utan att något extra hände. Och
konsuln tycktes bli alltmer upptagen av mr Clark, en
annars mycket fåordig man, men som skulle ha rest
och sett mycket av världen och bl. a. ha innehaft en
större speditionsfirma i Leningrad. Clark var den enda
i laget, som talade något vidare med den blandade
fransk-italienska kvartetten. Han omtalade, att
åtminstone den ene av de fyra, en av dess damer, inte
var så alldeles bortkommen i ryska. Hon hade haft
någon anställning vid f. d. kejserliga operan.
Kurt hade hört mr Clark omtala detta nästan
viskande för mr Brown, och denne hade liksom på
skämt kastat fram: »Tänk, om det rentav skulle vara
en förstucken spion, en bolsjevik?» Vartill mr Clark
svarat bara med en axelryckning och det enda ordet:
»Nitschevo!»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
