Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
likt; jag påminner mig icke riktigt hvad det var.
Cru-senstolpe förenade med ett utmärkt hufvud en sällsynt
talang att kunna uttrycka sina tankar såväl muntligt
som skriftligt både på svenska och franska. Karl Johan
beviljade den begärda audiensen. Crusenstolpes lätthet att
uttrycka sig i förening med hans sydländska utseende
behagade konungen mycket, och audiensen räckte länge.
Snart förnyades den, och en gång vid bortgåendet befallde
konungen honom till middag samma dag. Crusenstolpe,
vid utgåendet, underrättade, på sättet bruket var,
tjänstgörande kammarherren därom; denne yttrade, att det
måtte vara ett misstag; det var nämligen mot den tidens
etikett, att någon, som icke innehade tromans värdighet
eller också vore possessionat från landet, blef befalld till
konungens bord; att en extra ordinarie kanslist skulle
blifva det, var utan exempel. Det var således icke underligt,
att kammarherren trodde något misstag äga rum.
Crusenstolpe försäkrade emellertid, att icke så var, och att
konungen bestämdt befallt honom underrätta kammarherren om
befallningen till middagen. För kammarherren var det
af vikt att veta, när någon blef befalld, ty Karl Johan
blef alltid ond, om bordet var dukadt för större eller
mindre antal personer, än som skulle infinna sig.
Crusenstolpe infann sig således till middagen, och där
inträffade en sak, som i hög grad var orsaken till den olyckliga
riktning hans lefnad och uppförande sedermera tog och de
dumheter han, hänförd af lättsinnet och passionerna,
begick. Det hände sig nämligen, att konungen tog
Crusenstolpe vid handen och presenterade honom för drottningen
med dessa ord: »Madame! Se här en ung man, som kan
aspirera på allt.» Man kan lätt föreställa sig hvad
sådana ord, framsagda ur en konungs mun, skulle hafva för
verkan på en sådan natur som Crusenstolpe; på
eftermiddagen kom han till mig och, alldeles vild af glädje,
berättade händelsen för mig.
Företrädena hos konungen blefvo täta, och Crusen-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
