Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bladet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
skogsjätten eller de raskt uppåtsträfvande solens barn måste
utbreda en oerhörd löfyta, för att tillfredsställa behofven hos
en vidt förgrenad krona eller ett hastigt tilltagande i storlek.
På några få månader uppskjuter bananens fullsaftiga,
trädartadt tjocka örtstängel till en höjd af femton till tjugo fot,
men med denna stammens oerhörda tillväxt harmoniera äfven
de kolossala, tio fot långa och två fot breda bladen, hvilkas
fina väfnad redan den svagaste vindfläkt söndersliter ända till
den grofva midtelnerven.
De smärta palmerna bära blott en enda krona af några
få blad, men deras skifva ersätter genom en gigantisk storlek
hvad som saknas dem i antal, under det våra hundraåriga ekar
kunna åtnöja sig med jemförelsevis små blad, emedan dessa
framskjuta från ett betydligt antal grenar.
Strukturen hos organer, som stå i så innerlig och
omedelbar vexelverkan med luften och äro så utsatta för alla
atmosferiska inflytelser, som än beröras af den svedande solen, än
öfvergjutas med flödande regn, som omvexlande fördraga dagens
värme och nattens köld, måste nödvändigt vara högst
underbar, och förvånas vi vid betraktandet af bladens oändliga
olikheter till formen, så igenkänna vi äfven i deras inre byggnad
skaparens mästarehand.
Alla blad på de fanerogama eller blombärande växterna,
sådana undantagna som växa under vattnet, äro beklädda med
en färglös öfverhud (fig. 1, a—c), som består af ett
sammanhängande nätverk af tätt till hvarandra liggande celler, på
hvilkas yttre sida vanligen är aflagrad en vaxartad substans,
hvarigenom de blifva särdeles ogenomträngliga för vätskor. Hos
de flesta europeiska växter innehåller öfverhuden blott ett enda
lager celler med tunna väggar, under det den hos de flesta
tropiska består af två, tre eller till och med fyra lager
tjockväggiga celler, hvarigenom bladet erhåller en nästan läderartad
konsistens. Denna olikhet är uppenbarligen beräknad på de
olika atmosferiska inflytelser, för hvilka den varma och de
tempererade zonernas växter äro utsatta, ty den tunna
öfverhuden hos våra inhemska växter skulle ej skänka den inre
väfnaden något tillräckligt skydd mot de brännande, uttorkande
strålarne från en tropisk sol, under det vårt klimats lägre
temperatur knappt skulle kunna öfvervinna motståndet af den
tropiska vegetationens tjocka, värmen svagt ledande betäckning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
