Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vidare finnas verb, hvillca dels icke kunna söka sitt ursprung
från något kändt språk, dels äro förvrängningar eller stympningar
och hvilka höras tidt och ofta på gatan. Sådana äro till exempel:
skubba, schappa = springa; puckla, lappa = slå. Vidare adjektiv i
stor myckenhet, i allmänhet uttryckande begreppet dålig, underhaltig
= svullen, flanig, vriden; mera sällan något godt = kilig, bussig.
Närstående slangorden äro de så kallade »bångmäl». Man har
velat leda sjelfva ordets härkomst från franska bon-mot, men detta
torde vara något osannolikt. Snarare vill väl detta »bång» betyda
ett ljud utan begrepp, ett ofta återkommande ljud, som visserligen
i sig sjelf saknar betydelse, men först far det derigenom, att det
intar en lämplig plats och begagnas i rättan tid. Dessa »bång
mål» begagnas icke blott af grändernas och hamnarnes invånare,
utan öfvas äfven i skolor och mest kanske i mindre bodar, der
handelsmannens språkfärdighet är högt uppskattad och utgör en
del af handelns framgång. »Bångmålet» tyckes, liksom svordomen,
liafva uppstått af tankelättja, ty det ersätter snart sagdt allt; det
af-klipper räsonnemanget utan att såra, ty det ger en rolighet i
ersättning; det fyller ut ett tomrum och lemnar frågan öppen, men kan
äfven ofta vara en typisk omskrifning af jakande eller nekande svar.
Några exempel: En gosse berättar en annan något. Denne
andra önskar antingen, att saken icke skall förhålla sig så som den
framställes, eller också intresserar den honom icke, men han måste
svara och i stället för att säga: »det var lögn!» säger lian: »I
morgon bitti på en ljusbit.»
I stället för det enkla »jaså», kan man säga: »Det tror du bara»,
eller »om du dröjer», »om du sjunger». En personlig tillvitelse kan
tillbakakastas med ett »nej, men du!» o. s. v.
Senare tider hemta gerna från populära komedier och operetter
stående uttryck, som sedermera tillämpas på alla lifvets frågor och
förhållanden och utgöra snart en art af dessa bevingade ord, hvilka
gä som mynt tills de bli slitna eller ändra valör.
Allt detta är dock ännu icke ett språk, oaktadt en oinvigd från
en annan samhällsklass skall ha rätt svårt att förstå andemeningen
i ett sådant räsonnemang. Men det finnes konventionela språk,
hvilka stå nära romany-, zigenar- eller tjufspräket, utan att med
dessa hafva något samband. De liafva som urtyp »skinnarmålet»
eller det som Malungs handlande befolkning talar, när den på sina
resor vill göra sig oförstådd, och beror till sin sammansättning dels
på en omkastning af bokstäfverna (sålunda: göra = ragö, sälja =
jasäl, tala = lata), dels genom en inskjutning af bokstafven v
framför ord som börja med en vokal.
Gam!<i Stockholm.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
