Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Konstnärsgillet stiftades den 31 December 1845, bade sin första
allmänna sammankomst den 27 Januari 1846, men fick sina stadgar
först den 19 Januari 1847. Det var en förening af konstnärer,
vitter-lictsidkare och konstvänner för »samlif och nationalitet i konst,
bildning och glädje». Arvid Ahnfelt har redan, i kalendern Svea för
1880, gått oss i förväg och tecknat konstnärsgillets historia. Vi
bifoga derför här endast några allmänna uppgifter, belysta af ett och
annat personligt minne från gillets senare år.
Stiftarnc voro d. v. amanuensen i kungl. biblioteket G. O.
Hyl-tén-Cavallius, artisten Mandclgren, den unge skådespelaren Jolin,
August Blanchc, George Stephens, den bekante arkäologen och
skriftställaren, cn engelsman som dä redan i många år bott i
Stockholm, nu professor vid universitetet i Köbenhavn, operasångaren Olof
Strandberg, läkaren och skalden Herman Sätherberg och kanske
ännu några andra af den del af gamla Stockholm som då var ung.
Det var friska karlar som ville se sina friska idéer förverkligade och
för det ändamålet sökte förena konstnärer och konstvänner, dem
som skrefvo böcker och dem som gerna läste sådana.
Hvar tisdags afton samlades gillet i Kirsteinska huset vid Clara
— ett hus som vi i dessa skildringar ofta nämt och som kunde
för-tjena sin egen historia, ty inom dess murar verkade under årtionden
de mest olika sällskap för de mest skiljaktiga ändamål: maskerader,
sällskapsspektakel, filantropiska möten, ordensmysterier, dryckeslag,
akademier, politiska sällskap, konserter och mycket annat. I det
huset kom också, som sagdt, konstnärsgillet till samman. Der voro
många konstnärer, men kanske ännu flera konstvänner eller vänner
till konstnärerne och mycken, mycken dilettantism. Men det var
ett friskt lif, ungdomligt allt igenom, fastän gråhårsmän visst icke
saknades.
Man hade konstutställningar och teaterföreställningar,* man höll
föredrag, man sjöng, man spelade fiol och andra instrument, aldrig
kort, man drack något litet och man pratade och skrattade ofantligt
mycket. *
Billing och Blommér gjorde tafvelutställningar, hade
förskräckligt bråk och skördade stor tack af alla — utom af de kamrater som
dc »hängt skamligt illa». Men så reste Blommér och kom aldrig
mer igen. Hyltén-Cavallius sjöng hans drapa en qväll i Mars 1853,
d. v. s. att höll ett hjertevarmt minnestal, och det var några andra
ledamöter som sjöngo. Billing var bland dem, alltid verksam för
gillets basta. Men Wilhelm Wohlfart hade långt förut tagit konst-
* Sådana tillstiillningnr hällos af gillet också i De la Croix’ hus vid
Brunke-bergstorg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
