Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5 i st. f. 4, »pä det att bröderna måtte hafva tillräckligt rådrum att
pä de aftnarne entlediga sig från barbariska göromål.» Den 26 April
s. å. kom sällskapet icke till samman förr än kl. ’/» 7-
Sammankomsterna upplöstes kl. 8—9 på aftonen. Vid den timmen var
åtminstone den »allvarliga delen af festen» afslutad.
Den 29 Juli 1769 beslöt Hemliga areopagen att göra sig synlig,
»och fingo bröderna den efterlängtade förmånen att närmare lära
känna de personer, livars lyckliga författningar, alt från samhällets
insticktelse, gifvit styrka åt dess arbete och befordrat dess nöjen.»
»För att göra dagen på allt möjligt sätt högtidlig, instämde
äf-ven bröder musici uti en vacker musique». Men midt under
musiken anlände h. exc. grefve Ekeblad, och då måste musiken afbrytas,
på det att excellensen skulle intagas i orden. Sedan det var skedt,
läto bröder musici åter höra sig.
Bröderne sysselsatte sig för öfrigt ofta med musik, och orden
och efter Schröderheims död (1795) hör man ej mer talas om orden.
Om Uti fe Dulci stod med ena foten på det vittra området och
med den andra inom öfriga ordenssällskaps hemlighetsfulla
ceremoni-samqväm, så funnos i Stockholm redan i medlet af 1700-talet
åtskilliga samfund som egnade sig endast åt ett med mystiska ceremonier
utstyrdt sällskapslif, möjligtvis också åt dermed förenade
välgörenhets-verk. Den mest betydande af sådana ordnar var Timmermansordeu
(fig. 176), hvilken väl närmast liknade Frimurareorden och i
Stockholm infördes året efter att Ecklef stiftat Stora svenska landtlogen.
Orden fans förut i England (Order of the Carpenters) och Frankrike
(U Ordre des Charpentiers) liksom i Holland samt kanske äfven i
Tyskland, der Gustaf II Adolf skall hafva (i Worms) upptagits i orden,
men den infördes i Stockholm dock först af Jakob Leonhard Poppe,
fivilken, född i Dorpt 1719, hade varit löjtnant i rysk tjenst och
i Amsterdam fått rättighet att stifta Nordiska Timmermansordeu.
Fig »76. Dekoration i Tin»merrnan%onlcn.
Första graden.
torde kunna anses såsom en
förberedelse till musikaliska akademien,
hvilken bland sina första ledamöter
räknade många af bröderne i Uti le
Dulci. Efter akademiens upprättande
tyckes orden hafva börjat aftyna.
Den fick också medtäflare på andra
områden, Iefde väl ännu en gång
upp i slutet af 1770-talet, då
Kellgren var ordens vittre ledare, men
efter svenska akademiens stiftande
var det nästan slut med Utile Dulci,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
