Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Folkfester
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ten för en vitten glaset. Vatten, första Maj! Nej tack! Färsköl
skall det åtminstone vara.
3Jag tänkte mig nästan till Lubeckt, sade en sprätt, »men på
en sådan här dag är der en faslig blandning a|j folk. Jag är till fots,
som ni ser, och civil».
Sprätten var kryddkrämare och löjtnant vid borgerskapets
kavalleri.
»Vår officerskår tänkte ha middag på Franska värdshuset, och
då skulle vi naturligtvis ha ridit ut i tropp och i uniform, men det
är ingen enighet, och så pästå bryggarne, att de icke kunna ta
hästarne till en promenadridt på en dag som fordrar så mycken
ut-körning. Ska’ vi nu gå till Carlniarks ... Är det för långt dit? Ja,
ja, ända vid bysten! Då titta vi väl in på Pohlsro eller kanske vi
gä upp till Pierres? Se’n skola vi ha oss en liten sexa på Blå
Porten».
Af alla dessa värdshus och förfriskningsställen pä 1830-talet var
Blå Porten, såsom vi redan sett, det äldsta. Det hade nu betydligt
stigit i anseende. Inga Djurgårdsgäster vore väl nu mera, som då
Valerius stämde upp sin ofvan anförda klagosång, rädda för
Cum-landers knut». Cumlander hade. dess utom för längesedan sålt
värdshuset, redan 1806, till traktör Klingberg. Efter dennes död kom
musikdirektören De Broen genom giftermål med Klingbergs enka i
besittning af lägenheten, hvilken efter De Broens död öfvergick till
en ny Klingberg, den först nämdes son och den som skaffade Blå
Porten ett stadgadt anseende och gjorde de der lagade abborrarne
till riksbekanta storheter.
Vilja vi tränga närmare vår tid, så kan det erinras, att Blå Por
ten efter Klingberg öfvertogs af Operakällarens väl bekante värd
Hammarström, hvilken lemnade stället till mamsell Hellström, som i
sin ordning afträdde det till källarmästaren Blag, den siste
innehaf-varen af detta gamla värdshus, hvilket nedbrann två dagar före den
I Maj 1869.
Näst i ålder var Franska värdshuset, nedanför slätten, mellan
Ahlboms» (en tid såp- och tvålkokeri) och Pontins Rosenvik.
Det anlades redan 1808 af traktören Jean Baptiste Le Maire, som
hade köpt tomten af generalmajor Willcbrand.® Franska värdshuset
var under flera årtionden mycket besökt äfven af den finare stock- *
* Kedan 1690 upprättades karta iifver denna lägenhet (gärden n:o 2). Ett
stärkelse-bruk fans der en tid. Hofjuvelcrarcn Slurm köpte sedan stället af I.e Maires enka.
Senare egare voro handelsbolaget Sivers & C:o samt slutligen grosshandlaren 1– J. Hicrta.
hvilka hyrde ut värdshuset.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
