Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Folkfester
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
synnerhet vid Storgatan, och se på folkskarorna som drogo ut för
att fira sommarens annalkande.
Dagbladets Utbjudes hyra fyldes med annonser om »fönster den
i Maj», och likväl var efterfrågan stundom mycket starkare än
tillgången. Familjefadren i andra stadsdelar fick flera veckor förut icke
någon ro i hemmet, förr än han kom med den lugnande
underrättelsen, att han ändtligen fått tag i ett fönster.
Ett var visserligen icke mycket, då familjen var talrik och det
dess utom hände, att några vänner måste bjudas med, men man fick
vara nöjd, packa ihop sig och tura om titten. Helst borde man dock
skaffa sig flera fönster, men det ökade kostnaden i betydlig mån.
Redan klockan tre på eftermiddagen kommo hyresgästerna och
drefvo ut invånarnc, hvilka då utvandrade till Djurgården eller
flyttade in till gårdssidan. Fans det flera fönster i rummet, kunde det
hända, att hvart och ett af dem hadc sitt särskilda parti, och livarje
sällskap hade mat och dryck med sig. Stundom höllo de olika
sällskapen sig pä afstånd från hvar andra, och damerna sneglade blott
på det andra partiets klädningar och prydnader eller på de medhafda
forfriskningarne och gjorde hviskande sina anmärkningar; men i
vanligaste fall knöt man dock förr eller senare bekantskap, och till slut
bjöd man kanske ömsesidigt på matsäcken.
På andra ställen gick det fint till, och der satt kanske
aristokratien frän Drottninggatan eller storfolket från Skeppsbron och
visade sig i all sin glans för massan på gatan. Det var toiletter som
på den ståtligaste bal, och ädelstenar i majsol. Men folket traskade
på gatan och gapade upp åt fönstren, beundrade och klandrade,
prisade och gäckade, och ut till Djurgården drog tåget. Det drog
så både under 1830- och 1840-talet.
Klockan fyra på eftermiddagen satte »sta n inom broarna» sig
i rörelse. Otåligheten hade varit stor. Och väderleksiakttagelserna
sedan! Sommardrägterna måste invigas, voro det än aldrig så kallt,
åtminstone någon del af dem, t. ex. de ljusa benkläderna och
halmhatten och fruntimmernas mantiljer och sommarparasoll. Första Maj
var vanligtvis bestämmande för sommarmoden i klädväg.
Skall man gä om bord pä någon af roddarmadamernas båtar vid
Mellantrappan eller kanske fara öfver till Norra slagtarhuset och
sedan gå ned till Sillhofvet och låta ro sig till Grefbron?
Det kan man göra, men det öfvervägande antalet färdas till fots
hela långa vägen öfver Ladugårdslandet. De som bättre råd hafva
eller som icke fråga efter livad de kosta på sig färdas i vagn eller
till häst.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
