- Project Runeberg -  Gamla Stockholm. Anteckningar ur tryckta och otryckta källor /
33

(1882) [MARC] [MARC] Author: Claës Lundin, August Strindberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Högtiderna Jul och Påsk

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

personen som predikade. Mörka lägo gatorna; cn och annan
Ar-gandisk lykta spridde ett svagt sken från sitt rep; en och annan
upplyst rullgardin antydde, att kyrkobesökare voro på benen; var
morgonen klar, kunde man i en grändöppning eller på ett torg se en skymt
af morgonstjernan och som för barnen fick gälla för Ledstjcrnan till
Betlehem.

När man kom in på kyrkogården, sågs den mörka kyrkan resa
sig som ett fjell och de höga lysande fönsterna mellan de aflöfvade
lindarne utgjorde en syn som lemnade ett varaktigt intryck. Man
gick in genom stora ingången, ryste vid åsynen af skampallarne, men
kände sig snart varm vid de många ljusen. Och skolbarnen sjöngo
>Hosiannaj, och »Så skön går morgonstjernan fram» och predikan
var lång, och man frös om fotterna. Det stora altarfönstret, som
först var svart, började emellertid ljusna, ty det låg åt öster, och
ljusen blefvo röda, och ottan var slut. Då man kom ut, var det
full dager. När husets söner blifvit något äldre, ändrades
julotte-turen, så att Clara kyrka utbyttes mot Solna; men som ottan der
började klockan 6 på morgonen, anlände man vanligen icke förr än
allt var slut och kyrkan stängd, hvarefter Stallmästargården
angjordes, der en mängd af stadens ungherrar hade glöggpartier och
frukostar. Juldagen hölls familjemiddag för äldre nära slägtingar och
bokhållarne samt gynnare och vänner hvilka eljest icke hörde till
umgänget. Aftonen tillbragtes i lugn och utan buller vid
whistbor-det. Annandagen äter var ungdomens dag. Då dansades och lektes
om aftonen. De gamle öppnade balen med en promenadpolonäs.
Valsen, polkan, frangaisen, mazurkan voro de gängse danserna. Äldre
personer fortsatte ännu med gamla eller trestegsvalsen; skickligare
halfgamla personer som besökt landsorten kunde också utföra cn
förvånande slängpolka. Bland lekar voro pantlekar de mest omtyckta,
och panterna måste lösas ärligt med det mest gångbara
betalningsmedel, hvilket var en kyss. Understol, Gömma ring, Du duger,
Skifta makar, Taflor och deviser voro de vanligaste lekarne. Af
danslekar förekommo endast Väfva vadmal och långdans i hvilken
alla husets innevånare deltogo och som drogs från barnkammaren
genom alla rummen ända ut i köket, der pigorna adjungerades.
Emellertid hadc de små fått ett skuggspel till julklapp. Det var »Den
söndriga Bron eller Den muntra Peter och Gascognaren», som
utkom pä Huldbergs förlag 1849 och hvilket med stort bifall gafs
på alla små familjeteatrar. Personerna äro: Peter, jordbrukare; En
Gascognare; Niklas färjkarl; En skock Gäss. Vid ridåns uppgång
simma gässen öfver scenen ett par slag. Derpå kommer Peter med

Gam ta StocMabu, haft. /, 2: a tifi/il, 3

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jan 15 17:12:14 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/gsthlm/0047.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free