Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XI
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gluggar som här i kvarnen, fast jag misstänker att
en demon sitter och tittar ut genom dem.
Då reste jag mig och sa att demonen frös och ville
gå hem och elda men han skrattade:
— Dumbom, jag menade Almqvists demon som
lever kvar i kvarnen. Och gå du hem, jag ska sitta
kvar i fem minuter, du avbröt mig just som jag
skulle dikta en vers.
Jag bad värdinnan om en brasa och hon kom själv
in med den. Medan hon låg på knä framför den
öppna spiseln, berättade hon om ett misstag som
skett. Det hade kommit gångbud från Skillingsfors
som kallade fru Agnes Stenås till telefon, men en
gäst med det namnet hade de ju inte. Jag sa: nej
visst, och hon sa: telefon var från Norrtuna.
Jag hade alltså troligen fått från Norrtuna
prästgård ett rop om hjälp. Men jag kunde inte lystra,
ty då skulle jag ha lämnat -Kristian ensam med
Almqvists demon.
Brasan ledde Kristians tankar till den brasan vi
suttit vid i borgmästargården. Han berättade helt
demoniskt att han den gången hade handlat på
inspiration från det ögonblick han mötte mig på gatan.
Han hade alltså inte rest ner enkom för min skull
som han påstått. Var inte det egentligen ännu mera
smickrande för mig? Men jag sa att jag hade inte
tänkt på att känna mig smickrad överhuvud.
Kristian märkte snart att jag bara lät allting ske
och frågade om min passivitet berodde på att han
bekänt att han ljugit.
■324
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
