Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IX
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
egendomligt nog bestod i att kalla mig till sig. Hon
hade så ofta nekat att träffa mig att jag slutat upp
med att försöka för länge sedan. Det var därför en
stor sensation med hennes bud till mig, och jag
störtade genast i väg med en flaska portvin i en
portfölj.
Jag hade inte varit i den kanten av staden på så
länge, att jag sett hur det gamla huset tog sig ut
sedan det nu blivit förvandlat till hyreshus. Men det
skrän som slog emot mig på långt håll stod i
ljudstyrka inte mycket efter det vi själva brukat utstöta.
Familjerna som Justine hyrt ut åt var fattiga och
barnrika, det hördes på långt håll. Själv bodde hon
kvar på sina rum på nedre botten. Förfallet var
påtagligt redan i tamburen och med vemod passerade
jag salongen som en gång varit inbegreppet av det
högsta som fanns av skönhet och stil. Tapeterna
hade spruckit nu, och det var stora fläckar i taket.
De grekiska gudarna på soffkuddarna hade fått se
sina silkespeplos förstöras av tidens tand, så att de
nu satt i bara stramaljen mot sin bakgrund och
stirrade ut i rummet med svarta stenkolsögon. Det
förra skrivrummet innanför salongen, där jag en
gång fick besked om min härkomst från Agnes
Kavle (som jag apropå det alldeles glömt), hade
Justine omvandlat till sängkammare. Där var så
trångt att jag med möda trängde mig fram till den
hoptorkade, vanvårdade lilla gumman borta i hörnet.
Det föll mig därunder in att det kanhända var mera
av blygsel inför förfallet än i vrede över den miss-
■223
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
