Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
blod flutit, bergpass genom vilka framryckningar
skett. Hon gled likgiltigt förbi Berlin där dock
Bismarck satt och formade dagar och år till historia.
Hon underskattade och lärde oss att på ett
skandalöst sätt underskatta vår tids förmåga att skapa
historia. Uppdelningen av det inre Afrika pågick
just men inte var det historia för henne.
Living-stone, Stanley eller Gordon pascha som dyrkades i
andra skolor förblev obskyra personager i vår, att
inte tala om Nansen som lät fotografera sig i sin
fiskartröja. Historia skedde inte då den inte skedde
med hjälp av oss svenskar på främmande slagfält.
När Justine talade om "våra förfäder" tänkte hon
mest på den gamla svenska adeln som hon tillhörde.
Ett antal av "våra förfäder" blev halshuggna på
Linköpings torg, därför fick sig Karl IX en
avhyv-ling på gamla dar, ty hon höll mer på adeln än på
kungarna. Bäst trivdes hon under Gustaf II Adolfs
tid då adelns, kungens och rikets intressen
sammanföll. En fördel med storhetstiden var också att de
stora adliga husfruarna fick lite mer svängrum och
tillfälle att visa vad de dugde till.
En gång under en lektion råkade jag också säga
"våra förfäder", men det skulle jag inte ha gjort.
Det var under den tid på höstterminen i fjärde klass
då vi repeterade Justines egenhändiga pjäs Agnes
Kavle till Sporreholm för festen vi skulle hålla till
förmån för försvaret. Allt vad samlas kunde
samlades mot ryssen nu, skräcken för ryssen hade ersatt
51
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
