Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 7
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
112
så litet kokett och mycket grannlåtssjuk, och hennes
öra insöp begärligt hvart smickrande ord, liksom
hennes öga de beundrande blickarna, och hon gömde
det troget allt sammans i sitt hjerta.
Hon var nu sjutton år och i dag var det
söndag, den första söndagen efter fredsslutet. Om
förmiddagen hade hon varit i tacksägelse-gudstjensten
och nu stod hon och klädde sig för att på
eftermiddagen göra en spatsertur med fru Rigitze.
Hela staden var den dagen halft som i uppror,
ty portarna hade ju först vid fredsslutet blifvit
öppnade igen, efter att hafva varit stängda i hela
tjugutvå månader. Alla måste nu derföre ut för att
se, hvar förstaden hade stått, hvar fienden hade legat
och hvar danskarna hade kämpat; man måste ned i
löpgrafvarna och upp på bröstvärnen; man skulle
kika in i minhalsarna och röra vid skanskorgarna;
der hade den stått och der hade den fallit, den andre
hade ryckt fram der borta och hade blifvit omringad
här, och allting der ute var märkvärdigt, från
kanonlavetternas hjulspår och vaktblossens kol till det
genomskjutna gamla planket och de solblekta
hästskallarna, och der var ett berättande och förklarande
ett förmodande och debatterande, uppåt vallar och
neråt skansar, uppåt väggar och nedåt stolpar.
Gert Pyper och hela hans familj klefvo omkring der
och han stampade väl hundra gånger på marken och
tyckte för det mesta, att det lät så besynnerligt
ihåligt, och hans frodiga äkta hälft drog honom ängsligt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
