Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Och
Men
När
Han
Och
Han
Och
Han
Han
Och
Han
Ld
när han färdas vägen fram, så hör han trasten slå,
suckar: kära vännens röst är ljufvare ändå!
vestanvindens milda sus hans älskogstankar stör.
tror, att han en hviskning då från hennes läppar hör.
när han känner solens brand i tida morgonstund,
säger: varmare dock är en kyss från hennes mund!
när han ser, hur himlens färg är härligt klar och blå,
tänker: hennes ögons färg är skönare ändå!
manar på sin Brunte. Hopp! Se gården ligger der,
väna bruden nu är klädd så skinande och skär.
trafvar fram vid skogens bryn, och knappt han synlig är,
Förr än ur hundra strupar hörs: brudgummen nu är här!
Spel" opp, I spelemänner, så det ljudar i hvar sträng,
Att all naturen vaknar nu i skog och dal och äng! —
Hör, fjerran klingar kyrkoklockan, lyssna till dess slag,
De tala ljudeliga om en härlig bröllopsdag.
Ställ er i rad, go" vänner!
Till kyrkan ska vi gå;
I spetsen brudesvenner,
Och sedan tärnor små.
Se bruden, hur hon lyser
Af silfver och af guld,
Och brudegummen myser
Åt lilla vännen huld.
Och fader Flink är färdig
Att framför skaran gå,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
