Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— Sâ vackert, som du, kan visst ingen annan
Spela — sade Kon och nickade ät honom med det ljus-
lockiga hufvudet.
Simon rodnade ända upp till hårfästet, och han
tyckte inom sig att Gerdas beröm var det bästa, han
kunde fä för sitt spol.
I det samma kom patronen och räckte Simon en
spccicriksdaler. Efter en stunds obeslutsamhet tog Si-
mon emot den och tackade, hvarefter han gjorde sig
redo att gä.
En af gästerne, en gammal herre, som gällde för
att vara musikkännare, bad Simon återkomma påföl-
jande dag, och sedan Simon lofvat det, skiljdes han
från sällskapet. Simon hade icke sett Gerda sedan
flera år tillbaka, ty hon hade lefvat i hufvudstaden
för att uppfostras, och det var med möda, han nu
kunde vända sig ifrån henne och gå. Från gårdsplanen
ställde Simon kosan till. bruksbyggningarna. Vid sidan
af dem stod ett litet hus af trä, mera likt ett skjul,
och der bodde handelsmannen, som tillhandahöll varor
åt den stora personalen vid bruket och folket i trak-
ten deromkring. Nu var boden stängd, men handels-
mannen satt sjelf utanför och rökte sin pipa. Han
var kommen till åren och föredrog denna stilla njut-
ning framför att deltaga i den stojande festen uppe
vid gården.
Simon gick rakt fram till handelsmannen och fram-
förde sitt ärende, som var att få igen messingsklockan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
