Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 8. Till den daktyliska taktarten (γένος ἴσον) hörande verser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
70 KAP. VLII, A. DAKTYLISKA VERSER.
På alla öfriga ställen af versen är detta slag af hiatus
att betrakta helt och hållet såsom ett undantagsfall"?).
8 76. Den Homeriska friheten beträffande så väl hiatus
gom metrisk stafvelseförlängning gick mer eller mindre :i
arf till senare epici. Strängare i detta hänseende äro de
didaktiska och bukoliska skalderna. Ett utmärkande drag
för versbyggnaden hos de sistnämnda är dessutom den med
förkärlek använda bukoliska czsuren. |
Ett alldeles nytt maner för hexameterns byggnad infördes i
femte seklet e. Chr. af MNonnus. Utgående från den attiska
poesiens prosodiska reglor, tillåter han sig endast högst undantagsvis
att i arsis begagna lång slutvokal såsom kort framför begynnande
vokal i nästa ord. Att den i thesis qvarstår såsom lång framför
annan vokal. förekommer endast i enstafviga ord, t. ex. Zev ἀρα
f, 334. Hvarje annat slag af hiatus undvikes sorgfälligt. Såsom
hufvudesesur återkommer nästan i hvarje vers xata Toltov TOOYATOY.
Spondéerna användas vida sparsamniare än i den Homeriska
versen och aldrig två eller flera i rad. Härigenom blir hvarje vers
för sig i hög grad mjuk och lättflytande. Men om man läser
flera i följd, göra de i jemförelse med den kraftiga och
omvexlande homeriska versbyggnaden ett slappt och enformigt intryck.
Såsom Nonni efterföljare i versifikationen märkas Musseus,
Colu’ thus och Tryphiodorus.
& 77. Kyklisk mätning af den episka hexameterns daktyler
yrkas af Hermann på grund af två ställen hos Dion. Hal. de comp.
verb. kap. 17 och 20. På sistnämnda ställe anföres såsom
exempel på förkortade (d. v. s. kykliska) daktyler den Homeriska versen
αὖϑις ἔπειτα πέδονδε κυλίνδετο λᾶας ἀναιδής (λ 598).
med tillägget, att dessa daktyler på grund af sina irrationella
stafvelselängder till omfånget icke mycket skilja sig från trokéer (καὶ
οὗτοί γε παραδεδιωγμένας ἔχοντες τὰς ἀλόγους, ὥστε μὴ
πολὺ διαφέρειν ἐνίους τῶν τροχαίων). På förra stället heter
det, att enligt oi öÖvIurxol daktylens långa stafvelse är kortare än
en fullständig längd och derför kallas irrationel, emedan för en
sådan stafvelse intet bestämdt mått kan uppgifvas (ot u&vror
Övὑμικοὶ τούτου τοῇ ποδὴς τὴν μαχρὰν βραχυτέραν εἶναί φασι
τὶἶς τελείας᾽ οὐκ ἔχοντες δὲ εἰπεῖν πόσῳ, καλοῦσιν αὐτὴν
ö&koyov). Af Dionysii framställning är det icke fullt klart,
huru
1) Fullständigaste utredning af den Homeriska hiatus finner man hos
Hoffmann Quegestiones Homericee, p. 51- 94, äfvensom hos Kuös de Digammo
Homerico, p. 35 —48
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
