Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
blifvit lugnare och låg med slutna ögon, småleende i
sömnen. Svens mor hade länge vakat öfver sin son,
men då hon nu tyckte att det var bättre med honom,
så hade hon sjelf sökt en stunds hvila.
När Sven blef ensam, slog han upp sina ögon, och
hans blick föll på den nedfällda rullgardinen, på
hvilken var målad en brusande ström, som banade sig väg
mellan klipporna. På stranden stod ett träd, och
under trädet satt en gammal man, som stödde sitt skäggiga
hufvud i handen. Penna tafla hade alltid varit
Svens glädje under hans friska dagar, och i synnerhet
betraktade han den gamle med deltagande, ty Svens mor
hade sa^gt att det var gubben på rullgardinen, som lärde
henne alla de vackra sagor, som hon sedan i sin tur
berättade för Sven.
En stund låg Sven och såg på rullgardinen, men
plötsligt tyckte han att den gamle började att nicka åt
honom. Då började Svens bjerta att klappa häftigt,
och han blef rädd. Men så föreföll det honom, som
om gubben på rullgardinen började att tala, och
stämman ljöd så mild, att all oro försvann ur hans hjerta.
— Ännu en saga vill jag berätta för dig — sade
gubben och steg upp. — Den sagan är min egen, och
min sista här på jorden, om du gör hvad jag ber dig.
Det blef åter tyst, och Sven såg hur den gamle
gick ned till strömmen, men just som han satte sin fot
i vattnet, så blef han i ett nu på det underligaste
förvandlad. De trasiga klgderna försvunno, och i stället
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
