Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
19
sspetsarne. Fiera af lotsbåtarne äro redan satta i sjön,
och de andra ligga nytjärade på stenhällen och blänka
i. solskenet. Inne i Olofs stuga är familjen samlad och
ii fullt arbete. På en pall sitter Olof och syr nya lik
och skot i ett focksegel. Elsa, hans hustru, står vid
spisen och lagar i ordning qvällsvarden. Invid fönstret
sitter enda barnet, den femtonåriga Inga, sysselsatt med
att sy en lapp på ärmen af fadrens stortröja.
Efter en stund låter Inga sömmen falla och blic-
kar ut genom rutan. Hon ser på-det aftonbelysta skär-
gårdslandskapet, och hennes dräg äro lika lugna som
som den spegelklara viken .der ute. Plötsligt lifvas
taflan och på samma gång Ingas drag. En båt skjuter
fram bakom udden och plöjer sakta den jemna vatten-
ytan. Yid ärorna sitter en gammal man, och i för-
stäfven står en gulbrun hund och blickar mot land.
Båten styr kosan in i viken och landar nedanför Lom-
mens koja.
— Hvad ser du efter, flicka? — sporde Ingas mor.
— Det är farbror Jan, som kommer hem — sva-
rade Inga.
Olof steg upp och gick till fönstret.
— Han har varit ute efter kuipor — sade Olof
och såg bort åt gångstigen till brödrens koja, der Lom-
men nu gick med en knippa sjöfogel i handen, före-
trädd af den gulbruna hunden, som flera gånger vände
sig om och såg på husbonden med sina kloka ögon,
liksom ville han säga att han nu väntade ett godt mål
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
