- Project Runeberg -  Grekisk och romersk mytologi : ordbok /
74

(1918) [MARC] Author: Julius Ebbe Centerwall
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - C

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

74

chariter». På somliga ställen voro de ursprungligen
två, så i Athen Azuxo (»växt») och Hegemone (»förerska»r),
vid vilken de athenska ynglingarna, när de erhöllo
lans och sköld, svuro fosterlandet trohet; i Sparta
Kleta och Faöénrnra (s»klang och skimmer»). Enligt
Hesiodos äro de tre: Eufrosyne (»glättighet»), Thaleia
(»blomstring») och AgZaja (»glans»). Gracerna
uppträda i den grekiska mytologien i sällskap med
Dionysos, sånggudinnorna och nymferna (se d. o.). De
anses stundom som Dionysos’ och Afrodites döttrar.
Åt dem ägnades som dryckesoffer måltidens första
bägare. All konst och vältalighet fingo först genom
chariternas tillskyndelse sin rätta fulländning och från
dem komma de finare dygderna såsom vishet,
välgörenhet och tacksamhet. De äro alltså upphovet till vad
man nu kallar »sedlig takt». Romarnes Gratie äro
ej annat än Ööverflyttning till italisk jord av de
grekiska chariterna. Såsom många andra gudomligheter,
dyrkades chariterna ursprungligen under form av
fetischer, såsom de bekanta tre meteorstenarna i
Orchomenos. Till Alexander den stores tid framställde
konsten dem som beklädda. Sedan äro de obetäckta
och omfatta varandra till dans.

Charon, son av Erebos och Natten, färjar de döda
över floden Styx till Hades mot en avgift av en obol,
som lades i den avlidnes mun. Endast de kyniska
filosoferna lyckas enligt Lukianos lura C. på avgiften.
C. framställes hos grekerna som en knarrig gammal
man med stripigt skägg och hos etruskerna som ett
vidunder av fulhet. I den nygrekiska folkdiktningen
lever han ännu som Charos (eller Charondas), stundom
under gestalt av en svart fågel eller en ryttare.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 05:18:08 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/greromyt/0074.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free