Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Greklands bronsålder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
makarskiva. Först så sent som omkring 1700 f. Kr.
börjar drejningen bli allmän på det grekiska fastlan-
det, vilket sammanhänger med de vid denna tid åter-
knutna förbindelserna med Kreta och Kretas ex-
pansion. Efter 1700 spåras kretensiskt inflytande
ävenledes både i vasformer och i dekoration. Glans-
färgen, som på fastlandet upphört som dekorations-
medel med den tidig-helladiska periodens utgång,
börjar åter spela en roll, och det dröjer ungefärligen
etthundra år tills den ånyo blir allenarådande.
Vid den sen-helladiska tidens början omkring 1600
f. Kr. har den fastlandsgrekiska kulturen mot-
tagit synnerligen djupgående påverkan från Kreta.
Det är denna period av bronsåldern, som inom
litteraturen även benämnes den mykenska efter sin
första och rikaste fyndplats. Den uppdelas i tre
skeden, av vilka de två första infalla före 1400,
medan Kreta ännu innehade den ledande rollen så-
som kulturstat. Karakteristiskt för sen-helladisk I är,
att keramiken på de med glansfärg målade motiven
uppvisar pålagda linjer och fläckar med matt vit
färg — man har rätt att i den se en sista rest av
den mellan-helladiska periodens mattmåleri. Det är
framför allt spiralen som behärskar Ornamentiken.
Men under det femtonde århundradet förekommer
även en lokal avspegling av den kretensiska palats-
stilen med dess stiliserade naturmotiv hämtade fram-
för allt från växtriket (Pl. II: 4), i någon mån även
från havets fauna. Den vita beläggningen har då
redan försvunnit.
38
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
