Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 10. Galvanoplastikens nyare framsteg - 331. Grammes försök öfver maskiners användande inom galvanoplastiken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MASKINERS ANVÄNDANDE INOM GALVANOPLASTIKEN. 649
331. ftrammes försök öfver maskiners
användande inom galvanoplastiken. - Ehuru redan Wilde
begagnade den af honom uppfunna maskinen för galvanoplastiska
arbeten, är det dock Grammes vigtiga uppfinningar man i
främsta rummet har att tacka för användandet af maskiner för
att alstra den elektricitet, som för galvanoplastiska arbeten
erfordras. De första tillämpningar, som han gjorde af sin
elek-tricifcetsmaskin, voro just för detta ändamål, och i Christofle & Cis
bekanta verkstäder i Paris fick han tillfälle att i stor skala
pröfva maskinens användbarhet. Yi skola nu redogöra för
några försök och iakttagelser, som Grramme anstalt i detta
hänseende.
Till en början ordnades baden i derivation, och maskinerna
gåfvos ett mycket ringa motstånd, så att en stor mängd
elektricitet med en temlig ringa elektromotorisk kraft erhölls.
Sedermera försökte han att anbringa flera bad i följd efter
hvarandra uti samma ledning. Det är dessa båda anordningar han
jämförde vid sina undersökningar. Han gjorde därvid bruk af
kopparsulfat-lösning samt två elektroder af koppar, båda med
16 qv.-dec. yta, hvarvid anoden upplöses under det att på den
negativa katoden en lika vigt koppar utfälles. Polarisationen
blifver i så fall ytterst ringa (se § 325).
"Vid den första försöksserien stäldes baden i derivation i
afseende å hvarandra. Följande tabell angifver de förnämsta
resultaten:
Badens
Arbete i kilogram-; meter
i
Utfäld vigt koppar i gram
! antal
temperatur
- totalt
nyttigt j
per bad och timme
per kgm. nyttigt arbete
vid början
vid slutet
| G j 11°,7 i 12°,2 , 6,792 ! 4,663 j 1,16 j 1,51
j 9 11 ,0 l 11 ,4 l 6,447 | - j 1,03 j -
j 12 ! 9 ,8 ! 10 ,0 ! 5,934 l 4,263 j 0,60 j 1,66
j 24 | 7 ,6 j 7 ,8 j 6,307 l 4,688 l 0,38 j 1,96
36 l 7 ,6 i 7 ,9 l 5,911 i - l 0,20 ! -
Den andra försöksserien gjordes med ett större eller
mindre antal bad, stälda i följd efter hvarandra, ungefär så som
elementen i en för tension ordnad stapel. Följande tabell visar
förhållandet i detta fall:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
