Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 7. Elektrisk belysning - 215. Ljusutvecklingen vid glödning af fasta ämnen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
392 ELEKTEISK BELYSNING.
lampor lemna i det hela mindre effekt än maskiner med
konstanta strömmar.
Vi vilja äfven omnämna några af de försök, som af en
komité vid elektricitetsutställningen i Munchen blifvit gjorda i
afseende å båglampor. För Pilsenlampan innehållas resultaten
i följande tabell:
Horisontal Max.-värde ^tn*1
riktning. (45O). riffiäfig.r.
Ljusintensitet:
absolut i antal stearinljus........ 250 1,464 470
per elektrisk hästkraft.......... 417 - 878
per mekanisk hästkraft.......... 313 1,513 579
Enligt dessa försök skulle ljusstyrkan i medeltal for alla
riktningar erhållas af den i horisontal riktning bestämda genom
multiplikation med 1,88. Men detta gäller blott för den
undersökta lampan, och förhållandet var ganska olika för andra lampor.
Antalet watt eller volt-ampere i ljusbågen var omkring 390.
Vi anföra vidare några af Schreikage gjorda undersökningar
öfver det inflytande strömmens täthet, d. v. s, strömstyrkan
per qvmm., utöfvar på ljusstyrkan. Försöken anstäldes med
båglampor, vid hvilka den öfre positiva kolspetsen hade
omkring dubbelt så* stor tvärskärmng som den undre negativa
spetsen. Det visade sig härvid, att ju större täthet strömmen
eger, dess större ljuseffekt erhålles per hästkraft. Produkten
af ljusintensiteten och kolets diameter blef nära nog konstant.
Det är således ekonomiskt fördelaktigt att använda så smala
kol som praktiskt är möjligt. Men härvid får uppmärksammas,
att ljusbågens stabilitet påkallar vissa gränser för strömstyrkan.
Vi återkomma härtill.
215. Ljusutrecklingen vid glödning af fasta
ämnen. - Den belysning, man erhåller af en elektrisk ljusbåge,
beror till en stor del på glödningen af kolspetsarne. Att så\
är förhållandet synes redan däraf, att om spetsarne äro tätt
intill hvarandra, så att någon egentlig ljusbåge icke bildas,
likväl en betydande ljuseffekt erhålles, hvilket framgår af
Cassel-manns i § 213 omnämnda försök. Man har också grundat
konstruktionen af flera elektriska lampor uteslutande på det
genom fasta ämnens glödning alstrade ljuset. Vi skola därför
äfven taga detta i betraktande.
Om man upphettar en fast eller flytande kropp till 525°,
börjar den att glöda, men bibehåller en rödaktig färg-, intill
dess temperaturen stigit till vid pass 1,300°, då hvitglödning
inträder, hvilken blifver bländande vid omkring 1,500°. Alla
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
