Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
17
MATEO. Ja, sënor. Ni skulle liera henne sjunga!
Det sraalter lijertat i bröstet på en !
Miguel. Du gör mig, vid Gud, nyfiken. Låt
oss se den underbara varelsen, (lian tager ett steg
mot tornet.)
Mateo. Omöjligt, senor. Hon får ej visa sig
för främlingar. Ni skulle inte slippa in.
Miguel. Men ... (man hör ett aflägset kanon-
skott.)
Alonzo. Hör ... Hans Maj:t börjar sin mot-
tagning. Låt oss skynda.
josé. Det är sant. Yi ha ingen tid att förlora.
Alonzo (afsides). Den som väl vore tillbaka
i vårt sköna Madrid! Jag känner mig inte lugn i
den här förhexade provinsen!
(Ve gå, ifrigt samtalande i fonden till vens1er.)
Femte scenen.
JACINTA (från tornet).
Jag hörde ljud af skratt och glada röster —
(IJon går ner och ser uppåt bergen.)
. Ett sällskap utaf hofvets unga damer
Och deras kavaljerer? Ja, helt visst,
Mateo följer dem.
(llon går några steg fram.)
Jag vet ej rätt, livad som i dag går åt mig.
En längtan aningsfull, en inre oro
Mig hindrar att min tanke sysselsätta
Med något nyttigt — — och der inne
Blef det så qvaft!
(Hon knäpper några slag på lutan och gnolar
tankfull.)
(Följande sång är ett fragment af en gammal
spansk romans, utgifven tillsammans med flera andra
är 1549 af Pedro Flores.)
Granadas dotter. 2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
