Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nya Theatern
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
NYA THEATERN.
DAS NEUE THEATER.
Hrtothenburg besitzt gegenwärtig drei Theater: das
für den Sommer berechnete in Lorentzberg,
das auf Stora Hamngatan und das im Kungspark
aufgeführte neue Theater, zu dem im Frühling 1856
der Grundstein gelegt und das endlich nach
manchem, für sein glückliches Erstehen hinderlichen
Schicksal zur Einweihung fertig ward und am 16
Septbr. 1859 auch wirklich von dem eifrigen
Thalia-Bischof, Herrn Stjernström, und seiner
untergebenen Priesterschaar von dem kleinen Theater in
Stockholm eingeweiht ward. Dies sind bekannte
Sachen für meine Leser und ich würde gewiss
keinen Buchstaben daran verlieren, lebte ich nicht in
dem Wahn, dass ich ebenfalls für eine_
wissbegierige Nachwelt schreibe. Wer weiss, in eine wie
späte Zukunft sich dies Album der Herren Meyer &
Köster vielleicht verirrt und wer weiss, ob nicht
nach 100 Jahren ein Geschichtsschreiber
Gothenburg’s dies Werk in einer Bibliothek aufsucht, um
ein recht deutliches Bild von dem. Aussehen
unserer Stadt im Jahr 1859 zu erhalten. Jetzt erzähle
ich also für die Geschichtsschreiber des Jahres
1959, dass wir, ihre Vorväter, recht zufrieden sind
mit unserm neuen Theater, dass wir es für eins
der schönsten im nördlichen Europa halten, dass es
ungefähr 300,OOo Rdr gekostet hat (eine Summe,
die vielleicht den Herren Geschichtsschreibern nur
eine Kleinigkeit dünkt), dass der Architect, der das
neue Theater erbaut hat, Malmberg und der
Künstler, der den Salon decorirt, Alilborn heisst und dass
Professor Gropius in Berlin die scenischen
Dccora-tionen gemalt hat. Die Namen Malmberg,, Alilborn
und Gropius werden die Geschichtsschreiber
ver-muthlich wiederfinden in irgend einer Geschichte
der Kunst aus dem 19 Jahrhundert. Ferner will
ich unsern Geschichtsschreibern erzählen, dass
unserm Theater weder Billetcomptoire, Kleiderlögen,
Restaurationen, noch Foyers fehlen, Kleinigkeiten,
die von unsern jetzigen, genial nonchalanten
Theaterbaumeistern mitunter vergessen werden; — dass
es erleuchtet wird durch (ras und eine
Wasserleitung besitzt, ein System von Pumpen, Reservoiren,
öteborg eger för närvarande tre theaterhus: det
för sommaren beräknade å Lorentzberg, det vid
Stora Hamngatan, samt den i Kungsparken
uppförda Nya Theatern, hvilken grundlädes våren 1856
och efter många för dess lyckliga uppvext
hinderliga öden (den stora verlds-handelskrisen till
exempel) ändtligen var färdig att invigas och verkligen
invigdes d. 16 Sept. 1859 af den nitiske
Thalia-bi-spen hr Stjernström och hans underordnade
prester-skap från Mindre Theatern i Stockholm. Allt
detta är för mina läsare kända saker, och ja_g skulle
icke offra en bokstaf derpå, lefde jag icke i den
illusionen, att jag äfven skrifver för en vettgirig
efter-verld. Hvem vet, huru långt in i framtiden detta
hrr Meijer och Kösters plancheverk skall förirra
sio-? Hvem vet, om icke en Göteborgs
historiograf om 100 år härefter letar upp det i något
bibliotek, för att erhålla en rätt åskådlig bild af vår
stads utseende år l859?_Det är för hr
historiografen af år 1959 ja«; nu vill berätta, att vi, hans
förfäder, äro rätt belåtna med vår nya theater; att vi
anse den vara en bland de vackraste i norra
Europa; att den kostat omkr. 300,000 rdr rmt (en
summa, som måhända synes hr historiografen en
småsak); att arkitekten, som uppfört Nya Theatern,
heter Malmberg-, att konstnären, som dekorerat
salon-o-en, heter Ahlborn, och att prof. Gropius i Berlin
målat scendekorationerna. Namnen Malmberg,
Ahlborn och Gropius återfinner hr historiografen
förmodligen i en konsthistoria tryckt omkring år 1900.
Vidare vill jag underrätta hr historiografen, att vår
nya theater hvarken saknar biljettförsäljningsbodar
eller klädloger eller restaurationslokaler eller foyer
(småsaker som vår tids genialt nonchalanta
theater-byggare stundom glömma bort); att den upplyses
af gas och eger en vattenledning, ett system af
pumpar” reservoarer, rör och slangar, som, när eldfara
hotar, är i stånd att inom fem minuter dränka 1030
åskådare, ty så stort antal ungefär kan rymmas i
salongen. _
Vi komma nu till denna. Salongen är
dekorerad i hvitt, guld och rödt. Den har tre logera-
THE NEW’ THEATER.
othenburg now possesses three theaters, viz:
One at Lorentzberg, which is only intended for
use in the summer season, one in Great Harbouj Street,
and finally “The New Theater“ erected in King’s
Park. The foundation of the latter was laid in the
spring of 1856 and after many obstacles to its
progress, as for instance the great universal
commercial Panic, it was finally completed and ready to be
thrown open to the public on the 16 September
1859. It was on that day opened by that active
and able Bishop of the Temple of Thalia, M:r E.
Stjernstrom and his company from the Minor
Theater of Stockholm. But all this is nothing new to
the reader, nor would we say a word about it, if we
were not living in the halucination that we are
writing for an inquiring posterity. Who knows, how
far this collection of engravings of Messrs Meyer
and Keister may stray into the future! Who knows,
but what some historian may, a century hence, look
them up in some library in order to obtain a
striking image of the appearance of our city in 1859?
It is for the information of the future historian of
the year 1859 that we, his ancestors, now state
that, we are well content with our new theater; that
we consider it one of the handsomest in northern
Europe; that it was erected at a cost of 300,000
Riksdóllars, — equal to somewhere about £ 16,750,
which sum the said historian may, perhaps, consider as
a trifle; that the architect who designed it was M:r
Malmberg, the artist who decorated it was Mr
Ahlborn, and that professor Gropius of Berlin executed
the scenic decorations. The names Malmberg,
Ahlborn and Gropius will probably be found in some
future History of Art, written about the year 1900.
For the further information of the said historian,
we subjoin that our new theater is duly provided
with ticket boxes, tiring-rooms, refreshment-rooms
and a lobby, all trifles which the ingeniously
nonchalant theater-builders of our day sometimes
forget; that it is lighted with gas and furnished with
a water-works, a system of pumps, reservoirs and
hose etc. Which, in case of fire, are in five min-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
