Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
io3
en vacker dag — och väl bekommet!» Säkert var
att Dahlquist hvarken för sig själf eller andra var
skapad till köpman; hans håg var riktad på helt
andra mål. Han lefde i drömmarnes värld och
sväfvade högt öfver hvardagslifvets prosa.
Huru nu dessa tre unga köpmän af så olika
skaplynne kunde komma tillsammans är svårt att säga,
men ett faktum är att de nästan hvarje afton, efter
bodarnes stängning, träffades och togo sitt lilla glas
tillsammans, vanligen på gamla Kastenhofskällaren
vid Gustaf Adolfs torg, där numera hotell Rydberg
ligger. Söderheim och Dalhquist voro först på
platsen och sågo sin vän lille Stenman komma
springande öfver Norrbro, iklädd sin gula kavaj
med de stora fickorna. Snart sutto de tre vännerna
tillsammans pokulerande, och Stenmans muntra och
skarpa kritik flödade ut öfver de två lättsinniga
kollegerna, hvilka i det snabba replikskiftet stodo
sig mycket slätt.
»Nå, SöderAjelm-», skämtade Stenman. »När blir
den stora dagen då du inskrifver dig på
riddarhuset — man ser ju riktigt det blå- blodet pulsera i
dina ådror. Du har allt misstagit dig om din
kallelse — du skulle ha blifvit diplomat eller minister
— men inte finanswAmster, ty det duger du inte
till, min gosse! Det blefve statsbankrutt i rappet.
Ar det sant att du fick tre utslag på dig i förrgår?»
»Det kan nog hända, men det bryr jag mig
föga om! Ni skall se att när min dans är slut här,
jag dyker upp i en ståtlig menuett på ett främmande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
