Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
En solstråle.
Erik Hägg hade utgått ur ett fattigt hem och
genom flit, arbete och umbäranden slutligen tagit
sin student- och kandidatexamen, samt lyckades vid
några och trettio års ålder att blifva biträdande
lärare vid ett elementarläroverk i hufvudstaden.
Han passade väl på sin plats, var omtyckt af
förmän och lärjungar och hade just detta sätt som
ingifver förtroende hos disciplarne och kommer dem
att tro på och se upp till sin lärare.
Erik Hägg var en drömmande natur, som ville
gå sin väg stilla fram, och till ämbetsman skulle
han knappast passat, men till lärare var han väl
lämpad. Därmed hade han nu hållit på i många år
och ingen förändring syntes i hans ställning.
Inkomsterna voro små och studieskulderna lågo ännu efter
och tryckte med sina järnbojor. Han började bli
gammal, och en och annan grå strimma glänste
redan i det svarta håret och i det mörka, vackra
skägget, som än mer framhöll ansiktets bleka färg
och det om sjuklighet vittnande utseendet.
Han var redan fyrtiofem år och började se
lifvet i grått. I några vänners lag kunde han ibland
med en viss bitterhet yttra »att han hoppades intet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
