- Project Runeberg -  Hemgiften och andra noveller /
112

(1910) [MARC] Author: Guy de Maupassant
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Arfvet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

och en blomma i knapphålet på damerna, och Cæsar
presenterade honom:

»Min syster, fröken Charlotte, min dotter Coralie,
som vi inom familjen kalla för Cora.»

Alla bugade sig, och Cachelin fortfor:

»Vi ha ingen salong, det är visserligen en smula
obekvämt, men man vänjer sig därvid.»

Lesable svarade:

»Det är förtjusande.»

Därpå tog man af honom hatten, som han nödvändigt
ville behålla. Han började draga af sig handskarna.

Man hade satt sig. Ingen yttrade ett ord. Slutligen
frågade Cachelin:

»Stannade chefen länge kvar? Jag gick min väg
tidigt för att hjälpa mina fruntimmer.»

Lesable svarade i lätt ton:

»Nej, vi gingo på samma gång, emedan han ville
språka med mig om den där historien angående den
nedtjärade segelduken i Brest. Det är en mycket invecklad
sak, som kommer att kosta ännu mycket mera besvär
att utreda.»

Cachelin trodde sig böra gifva sin syster en
förklaring och vände sig till henne:

»Saken är nämligen den, ser du, att herr Lesable
får behandla alla svårare mål, som förekomma hos oss.»

Den gamla mön bugade sig artigt och förklarade:

»Ja, jag vet, att herrn är mycket talangfull.»

Tjänsteflickan inträdde, sedan hon med knäet stött
upp dörren, emedan hon med båda händerna bar en stor
soppterrin. Därpå ropade herrn i huset:

»Till bords! Till bords! Sätt er där, herr Lesable,
mellan min syster och min dotter. Jag gissar, att ni
icke är rädd för fruntimmer.»

Och middagen tog sin början.

Lesable uppträdde en smula själfmedvetet, nästan
nedlåtande och blickade förstulet på den unga flickan,
hvilkens friska, behagliga ansikte mycket behagade honom.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 04:59:29 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/gmhemgift/0114.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free