- Project Runeberg -  Glödande kol och andra noveller /
75

(1920) [MARC] Author: Jack London Translator: Ernst Lundquist
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tusan till karl - VI.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

VI.



En eftermiddag sent på hösten voro alla samlade
omkring den stora länstolen och kapten Tom. Ehuru
han ej visste det, hade han dåsat hela dagen och nyss
vaknat för att be om sin ukulele och tända en
cigarrett på Pollys tändsticka. Men ukulelen låg
overksam på hans arm, och fastän tallkubbarna
smattrade i den stora eldstaden ryste han och tyckte att
det var kallt.

»Det är ett gott tecken», sade han utan att märka
att hans rösts svaghet drog åhörarnas huvuden
närmare. »Kyligt väder är stärkande. Det är svårt att
pumpa tropikerna ur blodet. Men jag börjar krya till
mig nu för Kuskokeemfärden. I vår, Polly, starta
vi med hundarna, och du skall få se midnattssolen.
Vad din mor skulle ha tyckt om den resan! Hon var
en människa med ruter i kroppen. Fyrtio
nattkvarter med hundarna, och sedan ska vi skaka nötter ur
gräsrötterna. Larabee har några präktiga djur. Jag
känner till rasen. Det är skogsvargar, det är just
det rätta ordet, stora grå skogsvargar, fastän det
vanligen är en brun i varje kull — inte sant, Bennington?»

»En i varje kull, det är ungefär det vanliga»,
svarade Yukonmannen Bennington, ehuru med
oigenkännnligt hes röst.

»Och man skall aldrig färdas ensam med dem»,
fortfor kapten Tom. »Ty om man faller omkull, kasta de
sig över en. Larabees djur ha bara respekt för en
man så länge han står upprätt på sina ben. Då
han stupar, är han hundmat. Jag kommer ihåg då
jag for över åsen från Tanana till Circle City. Det

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 04:56:57 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/glodandeko/0079.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free