Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Femte akten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 130 —
utan när jag nyss mötte honom ute på terrassen vid
slottet, så bugade han sig mycket artigt med hatten
i handen och sade: "Jag gratulerar er, vackra
Hagman! Ni vinner, ni — det är bara vi som förlora."
— Hvad kunde han mena med det?
HEDENIUS (utan att höra).
Hvar är din tante?
AUGUSTA.
Hon kommer straxt! Jag skyndade förut,
derför att jag var så otålig att få träffa dig, Ludvig!
(smått stött) Men, det kunde jag gerna låtit bli, ty du
tycks inte alls vara trakterad af mitt sällskap, och
det fast vi om en halftimma...
HEDENIUS (fattar hennes händer).
Förlåt mig, älskade Augusta... men om du
visste .. . här föregår något, som jag inte kan
for-klara ... vi äro båda två insnärjda i någon intrig,
någon snara... man vill skilja oss åt, man...
AUGUSTA (förskräckt).
Hvad säger du?
HEDENIUS.
Sanningen, min dyra flicka! Och om jag inte
misstar mig, så ligger i sjelfva den drägt du bär,
något tvätydigt, något som icke är så som det borde
vara.
AUGUSTA.
Hvad menar du? Det var kanske derför som
alla sågo på mig, när jag mötte dem der borta i allén!
HEDENIUS.
Helt säkert — och om jag också skall gå till
kungen sjelf, så vill jag ha’ reda på hvad det är för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
