Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jorden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
35
som han fordom böjt sig för denne, föll han nu undan
för brodern.
»Kors!» stammade han överraskad.
»Du såväl som jag vet, att det enda riktiga å rejäla
det ä att ha jord», sade Alexander tryggt.
Bernhards huvud böjdes framåt, som om han stått
inför en myndighet, vars vilja det aldrig kunde falla
honom in att motsätta sig.
Vintern blev kortare än någon föregående.
Nämndeman Bolén hade köpt skogen och bröderna själva
höggo den.
»Ska vi leja folk till avverkningen, blir det ingen
förtjänst att tala om», påstod Alexander.
Han behövde ej säga mer, för att Bernhard skulle
förstå. Bröderna arbetade också som män, vilka ha
ett stort mål i sikte. De lade sig dödströtta varje
kväll. Den vintern hann Bernhard icke tänka och han
glömde alla önskningar, som fordom satt hans blod
i svallning.
Våren och sommaren blevo ej mindre ansträngande.
Bröderna hade nu blivit så vana vid tungt arbete, att
söndagarna med sin nödtvungna vila skrämde dem.
Detta rastlösa verksamhetsbegär väckte grannarnas
undran, och det sades man och man emellan, att
pojkarna österman voro snåla. Alexander, som i sin
hjärna tycktes ha burit ett tomrum, dit faderns alla
åsikter och tankar vid den gamles bortgång lagts,
smålog däråt. Deras arbete gav inkomster, vilka i sin
ordning medförde anseende; han var nöjd.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
