Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 65 - 66
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GITANJALI
ögon och att stå vid mina örons portar för att i tyst-
het lyssna till din egen eviga harmoni?
Din värld väver ord åt min tanke, och din glädje
sätter musik till dem. Du ger dig själv åt mig i
kärlek och känner då i mig hela din egen ljuvhet.
66
ON, som alltid stannade kvar på djupet av mitt
väsen i skymtande ljusstrålars halvdager, hon,
som aldrig lyfte sina slöjor i morgonljuset, skall bli
min sista gåva till dig, min Gud, svept i min avskeds-
sång.
Förgäves ha ord sökt att vinna henne, förgäves
har övertalandet sträckt ut efter henne sina begärliga
armar.
Från land till land har jag strövat, bevarande henne
i mitt hjärtas hjärta, och kring henne har mitt livs
blomstring och avtynande vuxit upp och vissnat han.
Över mina tankar och handlingar, över min slum-
mer och mina drömmar härskade hon och dvaldes
dock i oåtkomlig ensamhet.
Mången man knackade på min dörr och frågade
efter henne och vände om i förtvivlan.
Ingen i världen såg henne någonsin ansikte mot
ansikte, och i sin ensamhet stannade hon kvar, bi-
dande att du skulle känna igen henne.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
