Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 63 - 64
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
48 GITANJALI
63
D
U har gjort mig känd av vänner, som jag icke
kände. Du har berett mig en boning i hem,
som ej voro mina. Du har bragt det, som var fjär
ran, nära och förvandlat främlingen till en^ broder.
Mitt hjärta är oroligt i mig, då jag måste lamna
min vanliga tillflyktsort; jag glömmer, att det gamla
bor i det nya, och att även där bor du.
Genom liv och död, i denna värld eller i andra,
var helst du leder mig, är det du, densamme, den
ende ledsagaren av mitt ändlösa liv, som evigt län-
kar mitt hjärta i fröjdebojor till det främmande.
Känner man dig, är ingen främling längre, och
ingen dörr är stängd. O, hör min bön, att jag aldrig
må berövas lycksaligheten av att känna den endes
beröring i de mangas lek.
64
P
Å sluttningen av den ödsliga flodbrädden, dar
hon stod i det höga gräset, frågade jag henne:
»Flicka, vart går du med din lampa dold i din man-
tel? Mörkt och övergivet är mitt hus låna mig
ditt ljus!» Hon slog upp sina mörka ögon och såg
en sekund på mitt ansikte genom skymningen. »Jag
har kommit till floden», sade hon, »för att låta min
lampa flyta på strömmen, när dagens ljus slocknar 1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
