- Project Runeberg -  Om Konung Gustaf II Adolfs karaktersutveckling, särdeles under den tidigare delens af hans lefnad /
95

(1863) [MARC] Author: Wilhelm Erik Svedelius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

95

ett bref, deruti Gustaf Adolf, åberopande denna titel,
gifver gods i Ryssland åt en Rysse Det var
Ryssarnes sak mera än bans att den titeln icke blef
beståndande, ehuruväl också det må bekännas att han
frestade deras tålamod. Riktigast torde saken förklara sig
ur dess sammanhang med den djupt fiendtliga
ställningen till Polen 2). Frågan för Gustaf Adolf och för
Sverige var icke så mycket, att Czaren skulle vara
svensk som att han icke skulle vara Polack. Här
handlades om att sätta ett svenskt inflytande i
Ryssland emot det polska, samt derjämte att förskaffa
Sverige en fördelaktig ställning emot Ryssland sjelf. En
sådan ställning vanns genom freden i Stolbowa, sådan
denna slutligen blef, och det polska inflytandet förföll
genom den sjelfständiga utveckling, som Ryssland
erhöll, sedan det omsider räddat sig ur anarkien. Men
det hade då funnits en tid, då omständigheterna hade
varit sådana, att bägge dessa svenska interessen icke
syntes kunna bättre bevakas än genom att en svensk
furste besteg den ryska thronen eller en thron öfver ett
stycke, så stort som kunde erhållas, af det sönderslitna
riket. Thronföljdsfrågan var mindre en fråga om att
vinna ett nytt rike åt Sveriges konungahus, men
snarare att afstå en gren af detta konungahus åt ett
annat land eller också besvära Sveriges konung och rike
med en förbindelse, som i och för sig sjelf aldrig kunde
betraktas såsom Sveriges lycka. Skulle sådant ske
kunde det icke ske för intet. Tillintetgörelsen af K. Si-

’) Hallenberg; T. II. 562.

2) Jfr. K. Gustaf Adolfs tal till Ständerne i Finland d. 22
jan. 1616 i hans samlade Skrifter, p. 133.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 04:47:50 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/giiakarakt/0109.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free