- Project Runeberg -  Om Konung Gustaf II Adolfs karaktersutveckling, särdeles under den tidigare delens af hans lefnad /
14

(1863) [MARC] Author: Wilhelm Erik Svedelius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

t

14

Adolf, med det humör han hade, intet ville stå under
skolaga vid femton års ålder. Yi skola snart se huru
han vid den åldern ansåg helt andra saker för sig
passande. Mörner var emellertid sin unge herre mycket
tillgifven. Han talar i sina anteckningar efter K. Carls
död om de "brinnande förböner han fällde, att den
nådige Guden ville välsigna den unge herren och konungen
Gustavus." Sjelf fick han icke se sina böners
fullbordan i hela dess rika mått. Otto Helmer von Mörner
dog i början af Gustaf Adolfs regering1) (1612).

Lärare var Johan Skytte, biträdd af en annan lärd
man , Johan Bureus. Visste man, att sägen vore sann,
så skulle här en äldre broder undervisat en yngre. Det
är ett rykte att Johan Skytte var K. Carl IX:s
naturlige son. Den som eljest skulle varit hans fader, d. v. s.
den, som var hans moders make, kallades Bengt Nilsson
Skräddare och var Borgmästare i Nyköping. Skytte
var en lärd man och blef med tiden statsman, intagande
en plats ibland sin konungslige lärjunges rådsherrar,
uphöjd i adeligt och friherrligt stånd. Han är en af
de märkvärdigare männen i Gustaf Adolfs tidehvarf.
Såsom lärare hade han äfven upsigt öfver Hertig Johans
och Prinsessan Maria Elisabeths upfostran. Skyttes
lärarekall hos Gustaf Adolf fortfor nio år2). Men år
1610 blef Skytte bortskickad på en beskickning till

’) Biograf. Lex. T. IX. 224.

2) Enligt Skyttes egen uppgift i ett af stiftelsebrefven för
den Skytteanska professionen vid Upsala akademi, nämligen
det latinska brefvet af d. 1 Januari 1622, men. i detta bref
nämnes icke Carl Philip såsom Skyttes lärjunge, jfr. Hallan->
berg. T. I. 11 och Geijer; Sv. Folk. Hist. T. Hl. p. 6,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 04:47:50 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/giiakarakt/0028.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free