Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - III. Det Lutherska tidehvarfvet - 5. Gustaf den tredje och hans efterträdare - IV. Gustaf III:s sista riksdagar - V. Maskeraden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
motarbetade honom, var Axel Fersen. Genom löften och
ho-telser sökte konungen att vinna ständerna. Han smickrade
©frälsestånden, och utvisade en gång hela adeln från
rikssalen. En ny regeringsform, kallad Förenings- och
Säkerhetsakten, blef föreslagen och, oaktadt allt motstånd, oaktadt alla
skäl och protester, på konungens befallning förklarad för gäl-^
lande. För att genomdrifva den, begick konungen många
orättvisor. Han lät arrestera Fersen och flere andra
frimodige män, och upplöste slutligen riksdagenr sedan han pä
sådant sätt tillegnal sig makt att sköta de riksvårdande aren-
-dena ”på sätt honom nyttigast syntes.” Han tog sig
härigenom en envåldsmakt, större än sjelfva Carl XI:s. Han
upp-. löste’ riksrådet. Anjalaförbundets medlemmar blefvo lagförde
och dömde till döden. Alla fingo dock nåd, med undantag
af öfverste Hästesko, som blef halshuggen.
Emellertid hade uti Frankrike en revolution utbrutit,
hvarvid Franska folket fråntog sin konung, Gustaf III:s
ungdomsvän, hans makt, fängslade och slutligen aflifvade honom.
Gustaf, som insåg, att genom Franska revolutionen alla
nationer blifvit stämda till fiendtlighet emot sina kopungar,
beslöt att sätta sig i spetsen för regenternas parti och utföra
ett krig emot de Fransyska Jakobinerne, såsom de kallades,
Sveriges finanser hade emellertid råkat i allt större oordning;
och konungen, som inga penningetillgängar egde utom
ständerna, sammankallade en riksdag i Gefle i Januari 1792.
Allt tillgick der våldsamt och stormigt. Redan då hade flere
missnöjde förenat sig emot konungen, ehuru
sammansvärjningen först sednare utbröt. Riksdagens hufvudsakliga ändamål,
att reglera statens skulder, blef vunnet; hvarefter konungen,
orolig och missnöjd, återvände till Stockholm.
Återblick: 1789 års riksdag. Förenings- och säkerhetsakten.
Fransyska revolutionen. Riksdagen i Gefle.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
