Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Det katolska tidehvarfvet - 2. Unionstiden - IV. Engelbrecht
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
riket frän utländskt Öfvervåld. De valde Engelbrecht till sto
anförare, och drogo ut ur Palarne, beväpnade med pilar och
armbost, klubbor och yxor. De utländska fogdarnes borgar
blefvo nedbrutna och förtryckarne förjagade , hvarhelst
bondehären tågade fram. I alla andra landsorter reste sig
äfven-ledes allmogen efter Dalkarlarnes exempel. Engelbrecht
ut-gaf då bref till de förnämsta herrarne i riket, så väl biskopar
och andelige, som rådsherrar och ädlingar, att de skulle bistå
honom att rädda och skydda fäderneslandet. 1 fall de
vägrade detta, hotade han dem med förlust af lif och egendom.
Sedan Engelbrecht (1434) intagit Westerås och Köping,
ankom han till Upsala. Der voro honom Upländingarna och
en mängd herrar och adelsmän till mötes. Inför den ofantliga
folksamligen framställde han orsaken och ändamålet af sitt
företag, och folket svarade honom med välsignelser. Han
talade så högt, att han hörde6 öfver hela hären, och frågade,
om de ville vara honom behjelplige att lösa riket ur
träldo-men. Alla svarade, att de ville följa honom. Då eftergafs
tredjedelen af de skatter, som konung Erik pålagt folket.
Engelbrecht tågade derefter alt förjaga de öfriga fogdarna ur
deras borgor. Många de förnämste adelsmän förenade sig med
honom. Bland dessa var väl den tappre men orolige Erik
Puke den förnämste. Denne var befälhafvare på Korsholm i
Österbotten, och så snart han förnam Engelbrechts företag,
tågade han ut emot förtryckarne, ty han hade, såsom
krönikan säger, ”en brinnande håg att klämma de Danska
fog-darne.”
I Stockholm var befälet anförtrodt åt en riddare Hans
Kröpelin, hvilken i allt var olik de öfriga utländingarne,
ty han var mild, rättvis och ordhållig. Engelbrecht
högaktade hans dygder, och då Kröpelin sade, att han icke emot
sin pligt kunde uppgifva sin konungs borg, ingick
Engelbrecht med honom ett stillestånd, som på båda sidor
obrotts-ligen hölls.
Engelbrecht tågade nu nedåt landet. I Wadstena
församlade sig Svenska Rådet, som återkom från en resa till
Danmark. Engelbrecht skyndade dit, i spetsen för ett tusen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
