- Project Runeberg -  Lärobok i fäderneslandets historia /
115

(1845) [MARC] Author: Gustaf Henrik Mellin - Tema: Textbooks for schools
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Det katolska tidehvarfvet - 1. Christendomens införande i Sverige - V. Olof Skötkonung

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

i synnerhet Ingeborg vänligt emottog dem. Det blef
beslu-tadt, att Hjalte först skulle resa till Upsala för att utforska
konungens tänkesätt. Han blef försedd med pålitliga
följeslagare , samt helsningar och vårdtecken till prinsessan Ingegerd.

Olof Skötkonung hade först varit förmäld med Edla, en
fången jarlsdotter från Wenden. Med henne egde han en
son Emund och en dotter Astrid. Sedermera förmälde han
sig med en Svensk prinsessa, hvars namn man icke känner.
Hon födde äfven en son, Jakob, och en dotter Ingegerd^
Alla konung Olofs barn voro af ett behagligt utseende och
mycket vettiga. Men drottningen var stolt och sträng emol
sina stjiifbarn* Olof nödgades derföre skicka Emnnd att upp*
fostras i Wenden, och Astrid till en man i Westergötland.
Vid hans hof var deremot prinsessan Ingegerd en prydnad.
Når Hjalte ankom till hofvet och blef föreställd för konun*
gen, fettade denne tycke för den artige Isländaren, som
förstod att berätta många angenäma saker. Men då Hjalte nämnds
något om folkets önskan, att en förlikning skulle ske emellan
Norska och Svenska konungarna, blef Olof missnöjd, och bad
honom, aldrig mera nämna den digre mannens namn. Hjalte
hade derefter företräde hos prinsessan Ingegerd, till hvilken
han framförde Ingeborgs helsningar och tecken. Han bad
henne befrämja sitt ärende hos konungen, men hem t villade,
att det skulle lyckas. Hjalte begynte derefter tala myeket om
Norska konungen och lians förtjenster, hvilket Ingegerd
tycktes gerna höra.

Prinsessan talade då en dag med sin fader om fredeft
med Norrige; men han blef förtörnad, och sade, att han den-?
»a vinter ville hafva ut en här af alla Svear, och draga im
i Norrige, för att straffa den digre mannen. Det var första
gången han tilltalat sin dotter med vrede. Hon vågade
derefter icke mer vidröra detta ämne inför honom. Men Islån*
daren lyckades alltmera vinna hennes förtroende. Slutligen
frågade han henne, hvad hon skulle svara, om konung dlöf
Haraldsson friade till henne. Hon rodnade och sade, att lion
icke betänkt sig på något sådant svar, som hon icke heller

8*

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 04:44:20 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ghmlifh/0124.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free