Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. Det för-historiska tidehvarfvet - VII. Sagorna om Oden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ulöfvade eu stor myndighet öfver både konungen och folket,
samt undervisade dem i alla vigtiga ämnen. Han gaf dem
nya lagar. De äldste och förståndigaste invigde han till
pre-ster, hvilka skulle vårda templen och de heliga lärorna.
Efter Borbistas död uppkommo söndringar inom riket.
Attlingarne af ko o ungastam men delade det, och det blef
tillika anfallet af de tappra och mäktiga Romrarne, hvilka
förut underkufvat länderna omkring Medelhafvet. En stor del
af folket, som nästan dyrkade Diceneus såsom en Gud,
företog då, under hans anförande, en utvandring genom Ryss-*
land, som kallades Gardarike, inåt Germanien, som de
kallade Saxland. Man har förmodat, att just denne Diceneus
antog namn af Oden, en benämning på Gud hos Göterna.
Han kallade de tolf förnämste presterna, som tillika voro
domare och hörde till Odens slägt, Diar eller Drottar.
Folket, som följde honom, hette Asar. Oden satte tvenne sina
bröder till regenter i sin fordna hufvudstad Asgård> då han
sålunda öfvergaf det gamla hemmet, Svithiod kin myc&la,
såsom det sedan nämndes.
Odens tåg skedde, såsom sagorna berätta, i mycken
ordning och med stor prakt. Asarne medförde ansenliga
rikedomar. I Saxland nedsatte sig Oden först; men som han var
en klok och förutseende man, fann han, att det icke var
råd-ligt att der qvarblifva. En Romersk fältherre, Julius Gassar,
eröfrade nemligen det närgränsande Gallien och inryckte i
Germanien. Ehuru den Romerske hjelten icke förmådde
un-dertvinga Göterna, beslöt Oden att tåga upp till den högsta
norden, för att der stifta ett samhälle af fria och
sjelfstän-diga män.
Han begaf sig till ön Fyen, der han nedsatte sig och
inrättade offer och gudstjenst vid Odense. Han fick likväl
veta, att på andra sidan om Sundet, i det land, som Romare
och Greker kallade Scandia och Thule, skulle finnas goda och
fruktbara trakter. Han utsände då en Sköldmö, som hette
Gefion, att undersöka huru dermed förhöll sig.
Då Gefion kom till Scandia, fann hon det bebodt af
Göter, öfver hvilka en konung G ylfe regerade. Han visste väl
2*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
