Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVANTES FÖDELSEDAG. 123
snuddade vid båtens reling, än sjönk det längre ned,
lämnande en hel rand på sidan af båten alldeles torr;
Och så roligt som vattnet porlade utmed håtens sidor.
Det skvalpade och bubblade, porlade och sjöng. Aldrig
blef mån trött att se ned i detta vatten, som ständigt
ilade förbi, ständigt var lika nytt och spännande. Det
var som att höra på sagor och sång, och Olle och
Svante utbytte förnumstiga ord och tankar, när de
följde denna vågornas lilla lek utmed båtens: sidor.
Och allra roligast var det, när båten lade sig på
sida, och det gick framåt med en fart, så att det
bubblade bak i aktern af båten och friste i förn,
Slog så en våg in, då skreko Olle och Svante i him-
melens sky. Men de voro naturligtvis inte rädda.
De skreko af bara glädje Våta blefvo de. Men
mest våta blefvo de, när de sutto i förn. Och därför
ville de hällre sitta där än någonstans annars. Inte
en gång att få styra båten var så roligt, som när vågen
slog plask emot ryggen. Och annars visste inte Olle
något roligare än att få styra. Svante tyckte nog
också, att det var roligt. Men honom gjorde det ändå
nästan detsamma. Ty hur han bar sig åt, så fick
han aldrig båten att gå, som han ville. Han var be-
ständt för liten, och det visste han.
I dag gälde resan en liten ö, som låg midt inne
i skärgården. På den ön fans en stor byggnad, och
ön var fall af träd. Pappa och mamma kände folket,
som bodde där, och de sade, att de hade bott där
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
