Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— Gå ut, skrek Erland till sist, gå ut och
se efter, hvart Kalle tagit vägen.
Petter kastade upp dörren och rusade ut. Han
höll yxan i handen, och när han kom till porten,
fann han Karl Axelsson, som stod lutad mot portens
stängda halfva. När Petter kom närmare, blef han
rädd. Den andre rörde sig icke, stod endast
hoptryckt mot porten och skalf.
— Kom med, sade Petter. Vi får gå efter Jonas
Persson.
Erland blef ensam hos fadern.
Han gick in i stugan och såg sig forsigtigt
omkring. Elden brann i spiseln, och i utdragssoffan
lågo de tre syskonen, försänkta i djupaste sömn.
Han gick fram till bordet, där fadern nyss suttit
och ätit, och skälfvande i hela kroppen, satte han
sig vid bordet och åt, som om han tillfredsstäldt en
glupande hunger.
Men han kunde ej sitta stilla. Oupphörligt
flögo hans ögon mot dörren, och han svor tysta
eder öfver Jonas Persson, som lämnat dem i sticket,
öfver Petter och Karl Axelsson, som gått bort och
låtit honom vara ensam, samt öfver sig själf, som
icke kunde äta i ro.
I hans öron rasslade besynnerliga ljud. Han
hörde hugg och skrik, ett knastrande, krossande ljud,
som när ben knäckas. Medan han åt, satt han och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
