Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Icke en skiftning i Ingrids anletsdrag förrådde,
att hon känt sig sårad af förolämpningen.
— Får hon vänta för länge, kanske hon
märker klumpfoten, sade modern kort.
Från bädden kom blott ett doft brummande af
vrede, men intet svar. Och snart ljödo snarkningar,
hårda och regelbundna, som berättade, att sömnen
varit starkare än förbittringen.
Erland sof tungt, och brodern anmärkte:
— När han vaknar, tänker han nog på
saken.
— Du skulle inte tåla det, sade Ingrid med
en glimt i ögat.
— Nej, svarade Petter trotsigt. Det skulle
jag inte.
Och hans ögonbryn vredo sig i en underlig
rynka emot hvarandra.
Modern såg på honom, som om hon värderat
hans kraft, och i hennes ögon kom ett uttryck, som
nästan liknade ömhet.
När Petter också insomnat, tog Ingrid på sig
sin klädning och gjorde sig i ordning att gå ut.
Hon såg sig forsigtigt om på gården, innan hon
lämnade den, och stannade en stund i porten för
att se på båda sidor utåt landsvägen. Den gick
fram mellan byns bygnader, hvilka gråa och snötäckta
lågo på båda sidor om vägen, och åt höger vände
den ut öfver alfvaren, som liknade en enda snöslätt,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
